Babbai
Nu är jag då hemma hos pappa, tankarna finns bara på en plats.
Samma plats som den va när jag klev av från tåget.
Samma plats som den var när jag kom upp för trappan.
Samma plats som alltid, han fanns i mina tankar ♥
Med blicken vandrande vart jag än gick, som om jag skulle plötsligt se honom.
Kollade upp mot hans balkong, saknad.
Jag gick mot min port,drömmandes om att han satt på bänken utanför och log.
Har jag blivit galen ?
Har han tagit över mina tankar,kunde aldrig tro att någon kunde påverka mig så mycket.
Kan inte släppa taget, när jag blundar ser jag hans leende, när jag ler ser jag hur han ler tillbaks..
Varje gång någon messar tror jag att det KANSKE är han,han gör mig galen ♥
Vill inte plugga, inte göra något, förutom ligga i min säng, och se hans leende, drömma mig bort..
Fan, tror att jag är förälskad, for real.
Mig på tåget förut.
