En liten dikt..

Tårarna faller utav saknaden din.
Dina varma farm och ditt värmande leende.
Du finns inte längre, du fanns aldrig där.
Men någonstans fyllde du mig med hopp, en värme jag aldrig känt förut.
Du sa att du älskade mig när jag rodnade, rodnade för att du älskade det ♥
Utan dig, vad är jag då ?
Nu vet jag det, och jag gillar det nu.
Men minnena kommer och går men tårarna återstår.
Du finns inte längre, du fanns aldrig där..♥

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0